Vårt syfte med uppsatsen är att kombinera litteratur kring korporativt varumärke och ledarskap för att skapa ett Teoretiskt ramverk. I vårt ramverk vill vi lyfta fram en effektiv ledares egenskaper och roll då det korporativa varumärket kommuniceras internt. Vidare vill vi studera ledare på ett företag för att skapa förståelse för hur de gör och om de använder den effektiva ledarens egenskaper då det korporativa varumärket kommuniceras internt. För att besvara uppsatsens syfte har vi gjort en litteraturstudie samt använt oss av en kvalitativ fallstudie. I fallstudien har vi använt oss av primärdata, i form av intervjuer, samt sekundärdata.

Syftet med uppsatsen är att belysa faktorer bakom unikt värdeskapande, när aktörernas erbjudande konvergerar. Vi har valt att utveckla ett Teoretiskt ramverk utifrån de teorier som vi tycker bäst kan användas för att förklara värdeskapande. Ramverket ligger sedan till grund för den empiriska undersökning som gjorts. Intervjuer har genomförts med fyra wellpapptillverkare som agerar på den skånska marknaden samt med ett antal grossister. Vid en jämförelse mellan vårt teoretiska ramverk och den insamlade empirin (pattern matching) har vi kunnat konstatera vilka tillgångar som är mest betydelsefulla i egenskap av unika värdeskapare.

I denna studie använder vi oss av ett Teoretiskt ramverk baserad på den socialkonstruktivistiska teorin The Human Environment Modell (HEM). Detta gör vi med syfte att se vad för information vi kan få fram från en aktörsgrupp om: Hur den sociala interaktionen som skett mellan denna aktörsgrupp och ett IT-stöd har förändrat aktörsgruppens roll och dess sociala kontext. Vi använder detta ramverk för att utifrån bibliotekariers perspektiv beskriva, hur interaktionen mellan det centrala bibliotekssystemet LIBRIS och bibliotekarier har förändrat bibliotekarierollen på universitets- och högskolebibliotek. För att besvara detta syfte valde vi att utföra både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av tre intervjuer med bibliotekarier på Lunds Universitet och Malmö Högskola.

Föreliggande uppsats har behandlat hur beskrivningen av Halland och hallänningen (halländskheten) sett ut från tidigt 1800-tal till mitten på 1900-talet. Syftet har varit att se om det funnits någon kontinuitet i beskrivningarna, dvs. i de värden man tillskrivit Halland och hallänningen, samt att se hur beskrivningarna har förändrats. Källmaterialet har bestått utav litteratur från uppsatsen två undersökningsperioder:1800?1880 och 1920?50.

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

This paper aim to present a model for evaluating what we choose to call HTML-frameworks, a framework that contains a set of CSS layouts and occasionally JavaScript support, based on the characteristics of the software quality standard ISO/IEC 9126-1. The methods used to produce this model is based on a field study that involved making a web portal with the help of a HTML-framework, some relevant literature and an analysis of the framework based on the characteristics of the ISO/IEC 9126-1 standard. The result was a model based on twelve different characteristics; functionality, web browser compatibility, collaborative skills, user-friendliness, documentation, visuals, graphic layout, performance, activity, professional support, replaceability and license. This model should be viewed upon as a suggestion to what a model for choosing HTML-framework could look like, because we haven?t had the time to test it in a real situation, so further studies are needed, and we believe there could be improvements made in the objectivity of the assessments of the characteristics..

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

En analys av vilka makrovariabler som har störst påverkan på den svenska skogsindustrins lönsamhet. Fem företag och ett antal makroprisvariabler mätna under en tio-års period. Teoretiskt ramverk är MUST-analysen, multipel regression har använts för att gradera variablers relevans..

Bakgrund och Problemdiskussion Lean-konceptets applicerbarhet inom servicesektorn har på senare år uppmärksammats allt mer. Lean som har sin grund i den japanska bilindustrin brukas idag över hela världen, främst inom tillverkningsbranschen. Utgångspunkten för vår problemdiskussion är en artikel skriven av Kennedy och Widener (hädanefter K & W) där författarna först byggt upp ett Teoretiskt ramverk för hur ekonomistyrningen kan se ut enligt de lean-principer som finns. Orsakssambanden mellan ramverkets komponenter har man fått fram genom en empirisk studie på ett tillverkningsföretag. I slutet av artikeln blickar författarna framåt och hoppas att andra forskare gör undersökningar likt deras för att se om de orsakssamband de hittat även är applicerbara på andra företag.

Problem:  I vilken mån och hur kan beslutsstödssystem understödja strategiskt beslutsfattande? Hur påverkar beslutsstödssystem beslutsprocesserna vid strategiskt beslutsfattande? Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturstudie bilda ett Teoretiskt ramverk om i vilken mån och hur strategiskt beslutsfattande kan understödjas genom tillämpandet av beslutsstödssystem, samt hur dessa påverkar strategiska beslutsprocesser. Detta teoretiska ramverk kommer därefter att appliceras på ett valt fallföretag för att ge en illustration av hur beslutsstödssystem som används vid fattandet av strategiska beslut påverkar strategiskt beslutsfattande och strategiska beslutsprocesser inom organisationen. Metod: Vid framtagandet av denna uppsats har vi utgått från en deduktiv metod, i det att vi initialt bildat ett Teoretiskt ramverk genom att sammanföra teori angående beslutsstödssystem med teori rörande främst strategi och beslutsprocesser. Därefter har vi genom att applicera detta ramverk på ett verkligt fall gett en illustration av hur ett företag, Keycast i Ljungby, tillämpar beslutsstödssystem vid strategiskt beslutsfattande.

I denna uppsats utvecklar vi ett ramverk för verksamhetsförbättring genom attvisa på att vid organisering av en verksamhet strävar organisationer efter att uppnå flexibilitet och stabilitet. Flexibilitet syftar till förmågan att vara lättföränderlig, att kunna anpassa sig till nya situationer. Stabilitet innebär förmågan att kunna undvika osäkerhet och generera resurser som ingen annan kan efterlikna. Affärssystem är en del av organisering och viljan att uppnå stabilitet och flexibilitet. Vi relaterar den organisatoriska strävan till processförbättring som är ett viktigt inslag för organisationer.

Riskhantering inom rese- och turismnäringen där resenärens uppfattning ligger till grund för dennes köpbeslutsprocess har fått begränsat med uppmärksamhet på den akademiska arenan.Syfte: denna uppsats syftar till att studera vilka riskuppfattningar som en potentiell resenär associerar med den urbana miljön, samt hur detta fungerar som inverkansfaktor på resenärens konsumentbeteende i valet av staden som destination. Teoretiskt ramverk: en litteraturgenomgång och ett Teoretiskt ramverk visar på vad som utgör det så kallade risksamhället, betydelsen av riskkategorisering diskuteras samt hur kopplingen mellan resenärens riskuppfattning och dennes köpbeslutsprocess ser ut.Metod: för att uppnå syftet har problemet angripits med ett abduktivt arbetssätt. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metodik har applicerats. I enkätundersökningen deltog 224 inkommande resenärer till Stockholm, vilket har bearbetats statistiskt med Pearsons Chi2-test för att undersöka graden av riskuppfattning beroende på socio-demografiska faktorer. Dessutom genomfördes nio samtalsintervjuer som ledde till en tematiserad sammanställning.Empiri: genom enkätformuläret observerades att psykologiska riskuppfattningar var mest framträdande, och i samtalsintervjuerna noterades hur riskuppfattningen påverkar konsumentbeteendet.Resultat: slutsatserna som har dragits är att 1) korrelation föreligger mellan socio-demografiska faktorer och riskuppfattning, 2) stadens livsrytm fungerar som inverkansfaktor, och att 3) uppfattningen om risker präglas av subjektivitet..

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett Teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Syftet med denna uppsats är att undersöka prissättningsprocesser för att finna barriärer som förhindrar industriföretag att förbättra sin prissättningsförmåga. Förutom att hitta gemensamma barriärer ska vi även ge ett teoretiskt bidrag gällande hur företag kan förbättra sin prissättningsförmåga, med speciellt fokus på barriärer. Vi har genomfört en multipel case-study på 6 industriföretag samt ett konsultföretag. Vårt tillvägagångssätt var abduktivt och vi inledde vår uppsats genom att utveckla ett Teoretiskt ramverk som lade grunden till vår studie. Det teoretiska perspektivet innehåller varierande litteratur gällande prissättning, prissättning som en förmåga samt det resursbaserade synsättet.

Genom att på ett systematiskt sätt identifiera och hantera de mjuka nyttorna förIS/IT investeringar, kan man inom den offentliga vårdverksamheten generera ettstörre mervärde i investeringen. Vi har genom vår studie sett en brist vad detgäller att identifiera mjuka nyttor med mjuka nyttor avser vi till exempel nöjdakunder och trivsel. Det saknas forskning inom detta område vilket har gjortuppgiften intressant för oss. Vi har avgränsat till att hålla oss inom radiologin,främst inom Västra Götalandsregionen. Vår studie syftar till att identifiera mjukanyttor för offentlig vårdverksamhet.